Fantastiska Kristian Gidlund

Stötte på den här texten på Facebook nyss. Jag tycker att du som ännu inte röstat än och inte bestämt vilket parti eller block du ska rösta på ska ta dig några minuter och läsa texten nedan.


Såhär skrev Kristian Gidlund för drygt ett år sedan, innan han dog. Nu står vi inför val och hans text är löjligt aktuell:



"Jag är döende i cancer och jag känner tacksamhet. Tacksamhet för att forskningen har tagit processen så här långt, gett mig så här mycket övertid. För jag lever på lån. Jag känner tacksamhet över att ha blivit sjuk i ett land som fortfarande försöker ta hand om sina svaga, sina drabbade, sina sjuka. Så jag känner en tacksamhet! En lättnad över att inte behöva betala hela kostnaden för mitt sjukdomsförlopp ur egen ficka. Hade jag behövt göra det, hade jag vart död för länge sedan. Min lägenhet hade sålts, mina föräldrars hem, där vi växte upp som barn och alla våra konton hade tömts. Men det hade inte räckt. Under en period gick jag på nio olika sorters mediciner. Jag betraktade kartongerna, pillerburkarna, etiketterna, förpackningarna, en sömnlös natt. Ett av preparaten kostade 3596 kr och 50 öre. Det var en medicin jag behövde äta. Jag vet inte hur många askar jag har tryckt i mig av den där medicinen. Men många har det blivit, så mycket vet jag. Och ingreppet där magsäcken och min mjälte opererades bort, var av samhället inte gratis. Inte heller alla röntgenundersökningar.



Jag är en kostnad för Sverige, en belastning. Det känns tryggt att bli sjuk i Sverige. Här ges en gemenskap. Trots sjukdomens utanförskap. Åtminstone ett tag till. För någonting är skevt i landet. Politiska rörelser dras allt längre ifrån varandra. Ser till det individuella intresset, den privata vinsten, snarare än det kollektiva välmåendet. Ett knallblått regeringsparti tutar i en befolkning att de är det nya arbetarpartiet och lockar till sig nya väljare. Ensamstående låginkomsttagare lägger sin röst på detta nya arbetarparti och får en skattelättnad på några hundra kronor. Pengar som går ifrån ett allt mindre fungerande skolsystem. Där detta nya arbetarpartis allierade skapar tydligare klyftor genom elitklasser. När tankarna är som mest syniska ser jag döden som en befrielse.



Jag ser hur landet jag vuxit upp ur har förvandlats till en boxare utan självförtroende. Den välfärd som har byggts upp gemensamt säljs nu ut till vrakpris.



Sverige jag vet att ni kan mer. Jag vet att ni som bor här egentligen är smartare än att rösta in ett främlingsfientligt parti i riksdagen.



Jag ser Borlänge mina drömmars stad. Jag ser hur den ena arbetsplatsen efter den andra går omkull eller skär ner i personalstyrkan. Stålverket ställer ett ultimatum som tvingar anställda att gå med på kortare arbetstider och lägre löner. Pappersbruket planerar att varsla 175 tjänster då en av deras maskiner ska stängas. Efter flera års kämpande påbörjas bygget av ett IKEA. Ett bygge som till en början visar sig ge få lokala jobb, då underleverantörer erbjuder offerter långt under svenska avtal. Så kom inte här och yra om att invandrare knycker svenska arbetstillfällen. Dom rear vi ut på egen hand. Jag ser hur en av dalabygdens tidningar varslar merparten av sina anställda, med försämrad journalistiskkvalité som självklar följd. Det stirras blint på utgifter. Inget får längre kosta pengar. Vår tids förbannelse, begreppet ”kostnadseffektivisering” har blivit det enda centrala. Det kom en rapport att de sömmerskor i Bangladesh, som syr kläder till Sveriges främsta klädföretag tjänar mindre än 2 kr i timmen för sitt arbete. Uppgifterna är givetvis ingen skräll! Men 2 kr i timmen, det måste vara något slags rekord i mänsklig girighet…


Jag hör hur Sverige vill utvisa fall av ensamkommande flyktingbarn. Det är så stört att jag knappt orkar prata om det. Barn! EU tilldelas Nobels fredspris. Den meningen ska läsas med ett gapskratt! När tankarna är som mest syniska ser jag döden som en befrielse. Kanske är det lika bra. Världen är på väg åt helvetet, vi får se vem som hinner dit först."

/Kristian Gidlund

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0